Ajjma Rebel

Idag var det såntdära, vad det nu heter. JO! Nationellt förberedelseprov i svenska. Ja jag har för mig det hette så. Vi ska ha någon ännu blodigare sammandrabbning fram i vår men för den här gången så är det klart. Jag hade en god känsla när jag skrev så nu ber jag innerligt till Clintan, Zlatan o Gessle att det ska bli bra. Ja jag har lagt till Clint Eastwood till min lilla klubb. Vad den nu kallas, kanske Gräddfilens Vänner?

Väl hemma sitter jag & lyssnar på en nyskriven låt om och om igen. Vad bra den är! Simpel, storslagen och bra. För att inte tala om enkel text. Fast jag har nog skrivit till och med enklare texter. Nästa steg blir att spela upp den för bandet. Hoppas de gillar den. Vi får väl se...

Annars förundras jag över ett snyggt intro till I'll be there med Jackson 5. Snäll låt som nästan doftar Disney. Nej den är för bra för att vara smek-90tals-Disneylåt. Det finns en bra Disneylåt och den heter Havet är djupt från Lilla sjöjungfrun. Krabban Sebastian rockar loss på havsbotten, that's my cool. På senare dagar har jag fått något slaggs agg för Disneylåtar. Kanske genom skolan. Men de som gillar lena Disneylåtar får väl göra det. Jag brukar inte slå folk med pekpinne direkt över musiksmak. Hursomhelst!!! Jackson 5-låten där. Snyggt intro. Just det jag sa just det ja. Men annars BÖR NI KOLLA IN OASIS NYA LÅT THE SHOCK OF THE LIGHTNING som släpps idag för digital nedladdning (fin video också). Jag väntar dock till nästa vecka när det nya albumet hamnar i brevlådan. Can't wait to hear...

Jo det var en sak till. Spaghettiwestern är inte helt fel, även om man somnar en liten bit in i filmen och vaknar vid det avgörande slutet med tillbakablickar och hämdens ljuva stund. Annars är en Memphis Belle en fin film. Jag kan ju berätta om den någon annan gång. JO! En grej till va. På fredag spelar Telefunkersbandet, eller delar i alla fall men det är Telefunkerslåtar i alla fall som vi lirar på Kakstormen på Alingsås Ungdom & Eventcenter. Be there and don't get lost in the bananastorm. Även om det är kakor som säljs åt alla dess håll den kvällen.

Ta en banan!/ Artur

Alla soldater satte av för att bli miljonär(er). Men tänk gärna bort -er eftersom, jah.

Jag känner mig som tjuren Ferdinand, och då menar jag verkligen det! Sådan har jag varit hela mitt liv. Exempel: Ikväll spelar Håkan Hellström. Men jag väljer alltjämt att stanna hemma. Kalla mig tråkig, visst, men äh jag vet inte. Håkan har aldrig riktigt blivit min grej. Jag har till o med varit med på signering, han gillade mig o så men det räcker inte. Håkan är en sådan man gärna hade gillat jättemycket men man känner ju så tydligt om man tycker en artist är döschysst eller inte. Ja han gör bra musik men nej, ikväll laddar jag upp med Gyllene Tider, U2, Oasis, Sugarplum Fairy, Razorlight eller Franz Ferdinand i dvd-väg.

Vi får se vad det blir. Dessutom, jag har litegranna hittat mitt flygintresse med anledning av mitt projektarbete i skolan såååå.

Förresten. Per Gessle sa i en intervju 2007 att det kanske blir något mer med Roxette och menade att de har inte stängt någon dörr ännu. Innebär det att det kanske kan hända något i framtiden? Vi får väl se. Det hade nog blivit stora rubriker. "ROXETTE GÖR COMEBACK". Tänk er, det hade inte varit fel. Senast var 2001 och då var jag knappt 11 år. Eller jag var kanske 11. Jag lyssnade på The Ark och Roxettes då nya platta Room Service. Inte illa.

Imorgon är det lördag. So don't forget the saturdaysocks.

Ta en banan!/ Artur

I open the door so I can shut your face. Citat U2 ur ett av deras riktigt tidiga verk Boy/Girl. Idag gjorde jag något inte helt ovanligt som att repa med bandet och... jag vet inte men vi körde en låt som heter You're A Fuckin' Idiot. Det låter hur punkigt som helst. Men jag tror att vi är inte så mycket punk längre. Jag är ju uppvuxen i pop och Kalle lyssnar på Hives(punkrockgarage va tusan). Eller jag vet inte. Men med orgelslingor blir det mer retro tro det eller ej haha! Nej med dancebeats och annat lustigt har vi börjat pula med annat som jah jag vet inte. Man kan i alla fall inte klassa oss som PUNK. Om man någonsin har kunnat klassa oss som punk. Jag tycker förstås att 70-talsband som Buzzcocks, Ramones och i viss mån Sex Pistols är riktigt bra musik.

Om ni nu tycker att jag och Clint Eastwood har något i samhörighet så säg det. Jag måste få veta. Jag kan inte leva utan det. Idag har jag än en gång funderat över varför jag bara skriver glada låtar. Tja jag vet inte men just nu känns det inte som att jag inte VILL skriva något sorgligt. Det finns så mycket sorgligt i världen ändå. Sen så finns det så många som försöker skriva sorgliga låtar bara för att liksom och ni kan ju förstå resultatet därefter... Dessutom, vem blir inte glad av en såndär happy silly song?

Om ni undrar varför jag sjunger Let's twist again på scen under Telefunkerskonserterna under den närmaste tiden så är det att jag hyllar en av mina stora hjältar - Bono. De övriga hjältarna jag har, om man nu ska smickra lite står ju som bekant inskrivna i stjärnorna bara för att - Mamma&PappaSofiaViktorOlaArthurBayes.

Ta en banan!...och oh let's twist again! :D/ Artur

Pass på för nu bollar jag på med den andra delen i Svensk 60-talspop. För den svenska 60-talspopen var inte bara nödvändigtvis covers på svensktoppen, Tio-i-topplistan eller Kvällstoppen. Även om det var där alla låg även om man hade skrivit en egen låt. Hum. Det kunde vara låtar som denna - Hey There Sunbeams med SHANES! Detta var ett popband&dansband som bildades året 1963. Ja samma visa denna gången, det året då Beatles albumdebuterade med plattan Please Please Me.

Shanes emellertid spelade och hade kul fram till 1969 då de upplöstes. De förenades i och för sig 1992 för att medverka i den svenska melodifestivalen där de slutade på en sjundeplats med melodin "Upp, flyger vi, upp". Två andra kända låtar med Shanes från 60-talet är Let Me Show You Who I Am, Chriss-Chraft No. 9 och enligt mig bra låtar som Friday Kind of Monday, Can I Trust You? och jaaaaaaa en massa andra haha. Här har ni låten med sunbeams å allt. Shanes så att säga.

Har du kanske missat någon utav de senaste spelningarna med Telefunkers? Nu har du chansen att se bandet! Telefunkers har två inbokade spelningar i Alingsås den närmaste tiden. Don't forget det...

Eftersom jag drömt hemska mardrömmar om skottlossningar osv när jag sovit middag var detta något trevligare.

JAJA!!! Telefunkers lirade natten till måndag på Hisingen för en liten men leende publik beväpnad med bananer som riktiga Telefunkersfans. Det var ett helt crazy bananas gig och mycket trevligt. Som vanligt gick en av Jonas strängar av men vi rockade som aldrig förr. Jag såg ett par killar som tog kort på sig själva så jag tog en banan o kastade på dem o ropade att de skulle ta kort på oss istället. Boom Baby uteblev men vi hade enormt kul ändå. DU SKULLE VARIT DÄR :D

Som vanligt omöjligt att beskriva med ord om hur fantastiskt bra det var. Jag är fortfarande helt vispig och Hisingen&Göteborg vibrerar nog fortfarande!

Hemma i Alingsås var vi så enormt hungriga så det blev drive-in på McDonalds och för mig en Happy Meal med leksak som resultat. Sen åkte vi för att äta det på lilla torget. Inte ens en volvo-raggare fanns inom sikte. Musiken i bilen var allt från Telefunkers, Hives, Gyllene Tider till Lill-Babs, Galenskaparna med Konfirmationslåten ni vet, Hönsdisco med mera. Härlig kväll. That's why I'm in a rocknroll band... DESSUTOM TACK TROGNA FANS FÖR ATT NI KOMMER OCH SUPPORTAR OSS!

Ja denhär veckan har det sannerligen hänt saker! I onsdags släpptes våran tredje platta Hardcore Charlie. Samma kväll hade vi releasefest på en klubb vi en gång i tiden startade, ungefär innan vi skivdebuterade. Releasefest innebär smygkonsert för i fredags hade vi turnépremiär för våran lilla höstturné! Med oss följer Fantompojkarna som förband vilket vi är väldigt glada för. De var förstås förband även i onsdags och rockade även sockarna tyckte vi!

I veckan som kommer ska vi till Norge och England. Sen kommer vi förstås hem och spelar lite mer. Vissa har tyckt att vi har en för kort höstturné men vi vill bara säga att vi satsar på att få ut ett album till vårat 10-årsjubilée nästa år. Hur det kommer att låta? Oj det blir en mörk historia haha nä vi får väl se. Innan dess ska ni förstås njuta av Hardcore Charlie och inte missa nästa singel! För nästa singel blir Train to Aberdeen som släpps snart. Nedan en bild från releasekonsertern...

Det här gillar jag. Rakt på sak, inget såntdär "vi spelar in ett nytt album och får se när det släpps". Nej nu händer det saker. Halvsvenska Razorlight släpper äntligen nytt. Första singeln heter Wire to Wire och det nya albumet heter Slipway Fires som släpps den 3e november. När det släpps i Sverige får vi se men förmodligen samtidigt. Av den nya singelns sound att dömma är det ett bitvis nytt sound vi får höra så det ska bli intressant att se vad Razorlight hittar på. Hoppas bara att de besöker Sverige med en klubbturné eller så. Jag har sett dem en gång, på Ullevi som förband till U2 och sen dess har jag lyssnat på dem. Jag vill se Razorlight igen!

Ta en banan!/ Artur

Vet ni varför Per Gessle lyckats så bra? För att han har lite jäkla ordning på saker o ting. Han är fasen grym, helt outstanding. Det är jag, Zlatan och Per Gessle mot världen.

Ta en banan!/ Artur

Världen ska veta att jag är på jävligt dåligt humör just nu. Bara så att folk vet, för jag vill att folk ska veta det.

Sen då. Heter de Black Kids? Känns mest bara som ett nytt tråkigt trist trendband. På svensktoppen var det ett band som sa att de ville förfölja Agneta Fältskog och att de hoppades på att få en ny musikstil uppkallad efter sig. De spelar nån slags blandning av country och pop. Alltså det vanliga på svensktoppen. Ny musikstil my ass.

Apropå Black Kids med dendär "jag ska inte lära din pojkvän att röra lite på sig-gojs". Vi har ju redan 49874 Black Kids på denhär jorden. Varför höja på ögonbrynet isåfall? Har ni missat engelska Wombats? Bara för att ta ett pyttelitet exempel.

Nej nu tänkte jag bara ta en liten rolig grej också. Kolla bilderna. Visst finns det vissa likheter mellan Kristian Anttila och denne Daniel V. Jag vet inte ens vem Daniel V är, vad är det för en kille? Någon som vet? Och förresten, ska man slå igenom ska man anamma ett känt efternamn, för det verkar vara den nya trenden. Ska jag börja heta Artur Picasso, Artur Hellström, Artur Räisänen eller kanske Artur Salo?

Jag köpte biljetterna i slutet av - juli. Johorå så detta var något jag väntat på länge. Sugarplum Fairy klev igårkväll torsdag upp, eller egentligen ner eftersom det är en trappa ner till scenen. De klev ner på scenen och öppnade med den senaste singeln The Escapologist och innan man visste ordet av det så rockade de på med den gamla godingen Stay Young. Jag kände mig lite malplacé, eller jag gjorde i alla fall det i kön in till klubben tidigare på kvällen. Hur det nu hänger ihop med texten här.

Hursomhelst!!! Under låten Last Chance får jag en känsla av att, nu lyfter konsertern varpå jag vänder mig till min bror och ropar "denna är bäst hittills!". För ikväll var Last Chance väldigt bra. Det nya materialet har av förklarliga skäl inte riktigt satt sig än även om Sugarplum Fairy rockar på som om det vore gamla klassiker, nåja nästan i alla fall.

Kick it Up skulle egentligen inte ha spelats, som Victor eller Carl förklarar det. Jag minns inte vem haha. Men tack vare ett par lagom berusade "pojkar" så får vi höra den ikväll och den är en av de låtarna som höjer sig lite extra. Mitt i Godfever gör bandet en sk freeze-frame och de står helt blixtstilla en stund tills Victor i samma frysta rörelse förklarar att "kära publik, folk säger att vi har snott detta från The Hives... men... men vi har snott det från Bob Hund" PANG! in i låten igen med värsta öset!

She avslutar och bandet försvinner från scenen. Publiken ropar "EN GÅNG TILL!". Jah ni vet. Bandet kommer tillbaka. Victor tackar för all support de fått och berättar att detta är deras nästa singel och att den heter Never Thought I'd Say That It's Alright. Bandet avslutar konsertern på klassiskt manér med den gamla låten Sail Beyond Doubt och tackar för sig. Tack själva. Jag vill se Sugarplum Fairy igen.

The Wild One
Den är här. The Wild One med Sugarplum Fairy och den fick till min förvåning två fyrar i GP. Jag hade tippat på tre stycken lysande fyrar minst. Eller näe, jag trodde nog att det skulle bli tre stycken. Nåja till musiken nu då. Det låter som Sugarplum Fairy på The Wild One, inga större överraskningar. Vi kan skönja ett äkta Norén-skrik i slutet av Bring Danger, har Gustav från Mando varit framme och läxat upp sina småbröder? Annars är det lättsam gitarrpop som vanligt. Kanske en aning mer bekymmersam än till exempel debuten Young & Armed från 2005.

Nåja är det dethär som kallas för mespop så är det riktigt bra mespop iklädd tajta skinnjackor och Beatlesboots med låtar som The Escapologist, Never Thought I'd Say That's Allright, Kick it Up, Here She Comes och You Can't Kill Rock'n'Roll. Imorgon får vi se om materialet håller live. Bara-ba-ba-ba...

Plattans spår:
1. The Escapologist
2. Just a little bit more
3. You can't kill rock'n'roll
4. Bring danger
5. Never thought I'd say that's allright
6. Hate it when you go
7. Kick it up
8. In Berlin
9. Love's turning into boredom
10. Here she comes
11. Harder to say I'm sorry
12. Caroline
Bonustrack: Bus stop


Hardcore Charlie
The Charlies går på högvarv. På tröskeln till tio-årsjubileum släpper de den tredje skivan. Det märks att Charlies är inriktade på att flirta till med den engelska publiken och förhoppningsvis ta dem med storm såsom de gjorde för ett par år sedan. Det märks också att Charlies fortfarande värderar band som Beatles, The Hives, Velvet Underground och The Strokes högt. Och så verkar de fortsätta att göra. De var fräcka och släppte en helt okej schysst låt som 21st Century Charlie som förstasingel och väntade med det riktigt torra krutet till albumet. Torrt krut innebär låtar som Give the people what they want, Long live eller Sandwich life.

Om nu detta är en tänkt flirt med engelsmännen så bör de höja på ögonbrynen när Charlies fingrar på rymdorgeln och låter gitarrerna ljuda i balhallen i Hansa studios nere i Berlin där skivan är inspelad.

Plattans spår:
1. Give the people what they want
2. Long live...
3. Devil
4. Train to Aberdeen
5. Hardcore soul
6. Sandwich life
7. Out of pressure
8. Arthurboy
9. Tell us
10. 21st century Charlie
11. Van Charlie

Ta en banan!/ Artur

Högtiden på tisdagen är den skruvade lektionen Nutida konst. Idag gick vi igenom åren 1980-89. Men vi hade även med oss som läxa en liten Things to make and do-lapp. Ett litet meddelande som tex "släng dig över en kundvagn i affären och när någon frågar hur det gick så släng en banan på personen och rita en streckgubbe på marken, gör så tre gånger och se vad dina vänner tror". Eller jah, något i den stilen. Jag hade en som gick ut på att köpa en "j-vligt" stor planka och bära hem den. Jag har testat tillsammans med min bror, det är en intressant upplevelse, ni borde testa det ni med.

Bilden där ovan är från 60-talet och heter A bigger splash utav - David Hockney. Den är fin. Jag måste säga att denna kursen passar mig tidvis. Jag mena så skruvat som det är ibland så passar det min humor. Kolla bara vissa utav mina texter, tanken är ju att de ska vara så innehållslösa som möjligt. Så energiska, torra och sjuka som möjligt. Eller, jah.

Imorgon kommer dan vi alla väntat på. Sugarplum Fairy och Charlies släpper nytt. Mitt uppe i skolkabaliken. I want a holiday forever...

Ta en banan!/ Artur

Tanken slog mig så omedelbart, så träffsäkert när jag såg bilderna för kanske 7846532e gången. Spelningen hemma på Bergavägen kanske blir legendarisk i Telefunkers historia och kanske rentav i musikhistorien. Precis som The Cavern där Beatles började skaka kalufs till tonerna av Twist and shout. En vacker dag kanske Telefunkersfans vallfärdar till Bergavägen för att titta på huset och känna historiens vingslag när de står där och tänker "här spelade Telefunkers en gång i tiden".

Man ska ju aldrig säga aldrig...

Ta en banan!/ Artur

Man ska aldrig säga nej, men man gör ju det ibland. Jag vet inte om jag har avfärdat Häspojken tidigare. Hoppas kanske inte det så innerligt. De är ganska bra faktiskt, är resten av plattan lika bra som Caligula, Shane Macgowan eller Här är ditt liv så ska jag vara snäll mot Nisse. Jag mena riktigt helt totalt övertrevlig störtskön typ. Jag är ju en riktigt helt totalt övertrevlig typ så det borde ju inte vara några problem. Keep on rockin in the free world...

Ta en banan!/ Artur
jag tänker ha lika kul som Neil Young när jag också är 100

Det är inte rätt tillfälle. Att ta ett break från skolan eller så, det skulle vara som att snubbla på mållinjen. Men om jag kunde vrida fram tiden exakt ett år och landa i lugna september 2009 så hade det varit en stor lättnad. Det känns i alla fall så idag...

Ta en banan!/ Artur

Eller så tänker jag inte göra det som jag skrev i slutet av förra inlägget. Jag har inga planer för det just nu. Istället ger jag er en erbjudan om att dö lite.

Ta en banan!/ Artur
ett annat hett tips är Die, All Right! med The Hives

När folk lyssnar på musik de tycker är riktigt bra så säger de att de dör lite eller helt & hållet att de dör. Senast idag läste jag Marit Bergmans blogg där hon skrev att hennes pojkvän lyssnade på Frida Hyvönens skiva(?) varpå han givetvis dör för att den är så bra. Är det detta musiken bringar tänker jag allvarligt tänka över min framtid som musiker...

Ta en banan!/ Artur

Tänk om jag var en geting. Då hade alla sprungit ifrån mig när jag kom.

Ta en banan!/ Arutr

En dator, en tallrik havrekuddar, en Artur i en randig tröja, en apelsinjuice och en dator med låg... vad heter det? Låg energistatus. Bror min flyger till Stockholm närsomhelst. En grej som får mig än idag att också vilja flyga. Det har jag alltid tyckt när någon annan i familjen flyger.

Nåja, hoppas jag når ett sådant liv som Charlies. De flyger säkert en del, får vi tro...

Ta en banan!/ Artur

Som ni märker. JAG BYGGER OM. Fick spatt utav dendär mesiga bakgrundsfärgen som gjorde innehållet i bloggen innehållslöst. Nu kan man tycka att innehållet faktist är, jah - innehållslöst. Men hursomhelst. Jag var tvungen att ha en annan färg. Det var bara tvunget. Sen är mitt färgséende som Greta Garns trubbiga nålar, ni förstår - jag har helt enkelt inte alla indianer i kanoten vad det gäller färgséende. Men men, alla har vi varit små...

Ni har inte "kastat upp" än va? : )

Ta en banan!/ Artur

Varför jag tycker Andy Warhol är knäpp borde tyda på ett trasigt förhållande *host*kulturhistoria i ettan*host*. Men att skriva att han var knäpp gör ju också att folk hajar till, "shit vilke crazy typ, honom skulle jag vilja veta mer om!". Andy Warhol togs även upp på nutida konstlektionen idag. Men jah, han var knäpp, men jag lyssnar ju på Velvet Underground och där hade han ju ett finger med. Så avgör själva vad jag anser om honom :)

Dessutom att Johan Lindqvist idag i GP listade några underskattade artister/band och däribland tog med Oasis värmer. Att även ifrågasätta Abba var skönt, jag gillar Abba, men det var skönt att någon bröt Abbatransen som pågått väldigt länge nu. Just det, Johanponken nobbade även Beatles genom att lägga dem på listan med överskattade artister/band. Det var roligt. För att uppnå evigt liv behöver du nu, Johan, endast ge The Ark fem fyrar efter deras konsert i Göteborg. Lycka till!

Långt inlägg. Men var tåliga. I'll be back, nu till helgen kanske ni får en längre rapport från Charlies. Eller kanske redan på fredag. Det ni, ponkarna är på G och det vill inte säga litet. Oh förlåt, de är ju på C förstås...

Ta en banan!/ Artur

Andy Warhol var knäpp. Jag lägger till en önskning, en önskning jag borde ha lagt till tidigare. Förresten tappa inget när du flyttar Viktor. Du har ju flyttat förr o så men, tappa inget med porslin och glas i. Nejnejnej.

Nu till det jag ville! Denhär plattan vill jag verkligen ha. Skivätare i kopiösa mängder som jag är bör denna plattan - Loaded med Velvet Underground ligga högt upp på önskelistan. Någonstans i topp med Sonicprenumeration. Jo jag är nog ganska seriös. Somewhere in the top with sonic...


Ta en banan!/ Artur