Ajjma Rebel

Jag orkar inte vänta. Lägger mig nu. Välkommen i förskott september!

Ta en banan!/ Artur

Jag funderar på att ta en dusch. På så sätt är jag extra hyperren inför 'september 2008'. Eller helt enkelt lyssna på denna låten.

Ta en banan!/ Artur

Jag tror det gick en lampa inne hos grannarna mitt emot för det blixtrade till som jesus där inne. Eller så lever jag i en illusion. Jag vet inte. I detta nu är klockan 22.18. Nej 22.19. Kanske man borde borsta tänderna och hälsa september med en frisk & fräsch andedräkt...

Ta en banan!/ Artur

Rent konkret så får du faktiskt ta och slänga dig i väggen om du vill att något ska hända när du har riktigt RIKTIGT TRÅKIGT! Annars funkar torr pop också. Kanske till och med utomordentligt. Men är du i ett litet rum är väggen aldrig långt ifrån.

Ta en banan!/ Artur

HEJ. Jag sitter här och har septembervaka. Det är två timmar kvar tills det är september och augusti 2008 lägger sig för att - jah dö. Jag lyssnar på Echo & the Bunnymen för att underhålla mig själv. Återkommer från min septembervaka.

Idag har jag skrivit på bla en idéskiss för mitt projektarbete. Jag tänker inte avslöja vad det kommer att handla om än. That's the situation.

Ta en banan!/ Artur

Inte bara det att den är väldigt dyr, Oasis deluxeutgåva av det nya albumet med allt vad det nu innehåller släpps för sent för min födelsedag. Den släpps den 6e oktober. Men ändå. Vad mycket smaskigt innehåll. CDn förstås, en bonus CD, en DVD med extramaterial plus ett antal vinylskivor med låtar från cdskivorna. Dessutom medföljer en bok innehållandes 24 sidor med jah, jag vet inte riktigt. Jisses!

Eller så är det bara konsumtionssamhället som knackar på dörren. Men ändå. Man kanske nöjer sig med bara cdskivan. Fast det hade varit lite roligt ändå. Can't buy me loooooveeee.

Ta en banan!/ Artur

Vi ska ha sånthära, vad heter det nu... åh... projkektgojs... PROJEKTARBETE heter det! Mitt projekt kanske skulle va att bli känd tills den 16 januari.

Ta en banan!/ Artur

U2s kommande turné, när den nu kommer att äga rum, har tydligen planerats i två år redan. Alltså så började de tänka på nästa turné redan när den förra slutade någon gång 2006...

Ta en banan!/ Artur

En dag i skolan. Ett pyttelitet steg närmare studenten and the final jah nånting. Det bästa vore väl förstås att inte tänka så alls, detdär med ett pyttelitet steg närmare. Ha kul and you'll be there. Så att säga....

Dessutom har jag kommit till insikt mer o mer, jag står inte och tittar på längre. Nu fyller kompisarna 18 på löpande band och vips om några veckor rusar turen till mig och likt en U2-spelning är allt fantastiskt på kortare än en dag förbi, över, "det var det liksom". Eller, jag försökte gestalta känslan lite med födelsedagen där. Nej nu ska jag iväg till ett 18-årskalas. KALAS. Gamla kompisgänget från åren förskolan fram till sexan and still going strong. Ha en trrrrevlig kväll!

Ta en banan!/ Artur

Hopp så var skolan igång. Det känns ovant med skola plötsligt, jag vet inte, det bara känns oozsfudis. Jag tryckte ner sporadiska knappar så blir det oozfudis, ooz-fudis. Eller jah. Hoppas dethär med skolan blir en vanesak, "jag kanske är van vid att ha lov, det löser sig säkert". En mycket rolig grej är i alla fall att Telefunkers kanske ska spela på Hisingen i slutet av september. Stay tuned for more info...

Ta en banan!/ Artur

Denhär sommaren lider sakta mot sitt slut. Eller lider, det låter som att den har haft det fruktansvärt.
Ibland var det stekhett, ibland var det något annat. Arturponken besökte Stockholm och visade stockholmarna var skåpet ska stå. Jag hann också se Salem Al Fakir två gånger, Timo Räisänen, Lottas allsång (haha trevligt trevligt), Allsång på Skansen, alla på Way Out West osv. Telefunkers öste på potatisfestivalen. Jo jag fick se Moneybrother igen som startade efterfesten till Way Out West - Kulturkalaset.

Hm, allt sammanfattades visst i musik här. Men det är å andra sidan det bästa sättet att sammanfatta sommarlovet. Och bilden som syns där ovan. Tänk vad mycket en hatt kan göra! Plötsligt blir ansiktet två meter längre liksom...

Dessutom bloggade ju Charlies här på bloggen. Fast de var lite snåla på den fronten. I och för sig har de inte haft så många spelningar nu i sommar, en viskning i mitt öra säger att det blir mer nu i höst! De har ju sin nya skiva på ingång också så det är klart att det blir turné då. Så med andra ord. Charlies kommer tillbaka, både på vägarna och här på bloggen. Var så säkra, fler crazy äventyr med Charlies i höst.

Att blicka tillbaka över lovet gör en galen så jag slutar skriva om det nu. Punkt slut.

Ta en banan!/ Artur

Bara för att man fyller 18 så innebär det INTE att önskelistor blir inaktuella. I annat fall så får jag väl skylla på att jag är lillebror och hänvisa till LBRIS - Lillebrödernas Rätt I Samhället. Nåja här kommer en lite tapper lista:

Att Niklas verkar gilla Joy Division verkligen på superallvar är kul tycker jag. Dessutom, länge leve holländska fotografer som fotograferar grymma irländska rockband haha.

Bra låtar med Joy Division: Ni kan hitsen, en annan bra låt är tex Leaders of me, No Love Lost, Digital och så vidare!
Ta en banan!/ Artur

Läste just dethär. Kunde ju kanske bli kul. Men jag orkar inte vänta till nästa år. Nåja den som väntar på något gott...

Ta en banan!/ Artur
en annan bra låt från Broder Daniel häromdan som jag kom på nu såhär efteråt var inledande Middleclass, eller, i alla fall introt var skönt om än en trevande inledning på the final gig...

Idag fyller min mamma år. GRATTIS på födelsedagen!

Ta en banan!/ Artur

Jag såg fler band än de jag skriver om men här är det viktigaste och bästa. Sonic Yout lät mycket och The Flaming Lips bevisade hur grymma de är live. De var helt sanslösa i sin liveshow haha. I och för sig, sanslöst bra var Caesars. Jag bara säger det.

Ska man plocka pluspoäng/fjesk hos en aning äldre lärare i alla fall över 40 så ska man ha varit på en konsert med Neil Young. Jag hoppas i alla fall det för nu stannade jag kvar för att se Neil Young. Han körde Rockin In the Free World vilken jag kände igen. Bäst var avslutande Beatleslåten A Day In the Life. Fräck var den. Men Neil Young är inte riktigt min grej, nog är det rock, men alla de långa gitarrsolona tråkar ut mig. Neil fick fem fyrar av GP. Jag hade varit lite mer sparsam om man säger så...

Efter den omtumlande upplevelsen med Caesars blir till och med Håkankonsertern på Way Out West lite loj även om Håkan med band går ut och kör som om de, just precis, vunnit en VM-final och allt sitter verkligen som ett smäck. Men det är något som saknas och avslutande tex Det Är Så Jag Säger Det blir inte riktigt dendär magiska avslutningen på konsertern som man kunde önska. Nåja vi får i alla fall ett konfettiregn på köpet.

OH MY GOD CAESARS! Till att börja med, detta var en av de bästa konserterna jag har varit på. Nu vet ni. När man väl ska skriva om vad som hände under denna konsertern så tappar man orden. Bandet kommer in på scenen, öppnar med Strawberry Weed som är bra mycket starkare än på skivan. Det är ett redigt laddat Caesars som ställer sig på scenen och den inledande trippeln Strawberry Weed, We Got To Leave och Over 'fore it Started är en hyperstark inledning och gitarrist Jocke Åhlund är i sitt esse. Han ropar till publiken "vad är det som flugit i er!?" varpå publiken ljublar i extas. Något som skulle hända fler gånger. Jocke är liksom publiken helt bananas och säger "ni är ju helt otåliga! Och vi är otåliga gamla män!". Maken till vilken positiv energi det var här och när bandet kör Jerk it Out bryter bland den mest galnaste euforin ut som jag har varit med om. Vilket drag! Vilket ös! Man kanske inte ska säga dethär för ofta men, denna konsertern var alla låtar riktigt riktigt bra. Det går knappt att välja. Jocke fortsätter under hela konsertern att ställa sig på högtalarna framför scenen som blir som en ramp ut mot publiken och göra publiken ännu mer euforisk. Det är inte bara tältet som är fullt av publik, även utanför blir det fullsmockat med människor som vill se en glimt utav Caesars. Jag vill överösa dem med så många superlativ som möjligt. Jag säger inte bara detta för isåfall skulle jag lika gärna kunna säga att Mando Diao eller Franz Ferdinand var grymma. De var bra men inte LIKA bra som Caesars, inte nära. Tack Caesars, ni var bäst.

Senare träffades vi ett par glada Caesarsfans och fick träffa några ur bandet när de signerade i SJtältet på festivalområdet. Så nu har jag en låtlista som ska ramas in och hängas upp så att alla kan se.

Joan As Policewoman är ett band, så ni vet. Såhär beskriver GP bandet i extrabilagan om WOW: Joan vill väva samman soul och postpunk och landar i högst personlig och huvudnära pianosingersongwriterpop. Fråga mig inte varför vi var där. Jag har inte ens lyssnat eller hört på detta band innan. Tanken var väl att "campa" inför Caesars spelning senare på dagen. Det behövdes inte skulle det visa sig. Läs Caesars på WOW istället...

Efter att Christian Kjellvander hade gått av scenen stormade sedvanligt ut en liten armé av roddare o tekniker för att rodda av Kjellvander/bandets utrustning. In med Mando Diaos utrustning.

För snart så stod de där igen. Fast nu är de inte längre de skrigiga hundvalparna från Borlänge. Det är ett moget Mando Diao som ställer sig på scenen fastän de i och för sig skriker en del fortfarande. Men hey, det är ju rock'n roll här. Coola är de och de vet minsann från sin evighetsturné hur man spelar på scen och de är till någe sätt till trots sig lika när de kör tex avslutande Sheepdog. Sammanfattat är det en gott&blandatspelning signerad Mando Diao. Men liiiiiite längre speltid än en timme hade inte skadat deras framträdande...


Ta en banan!/ Artur

Japp skriver kort om Christian Kjellvander. Jag lyssnade på hans låt Drag the Dirt In under högstadiet, den är riktigt bra. De spelade inte den. Klockan är 14 den dittills soliga fredagseftermiddagen och festivalen är än så länge kvar i startgroparna. Utav GP får Kjellvander med band fyra fyrar vilket jag anser som en tröst. Lite slö konsert, men GP tycker bandet är på g. Men applåderna sitter långt inne när bandet äntrar scenen...


Ta en banan!/ Artur

dock fint trumset de hade, tumme upp

Japp då var Way Out West över. Broder Daniel hade sin sista spelning, Håkan Hellström sjöng på bakgården, Neil Young fick visst fem fyrar (kul för honom då), Mando Diao rockade och detsamma gjorde Franz Ferdinand o N.E.R.D (det såg iaf ut som N.E.R.D gjorde det för de hade med sig publiken så in i bomben). Och sen, Caesars, för mig det bästa på festivalen. Jag återkommer om de konserterna jag verkligen på...

Ta en banan!/ Artur

På något sätt har det passerat mig på ett obegripligt sätt. Men idag insåg jag att Caesars kommer för att rocka sockarna av Way Out West! Det lär bli en riktig vältarspelning på den perfekta speltiden 45 min. Tacktacktack så hemkst mycket, lördagen är räddad!

Ta en banan!/ Artur

Liksom mycket bli myket om man tar bort C och sällskap blir sälskap om man tar bort ett L så har Carl XVI Gustaf 296 000 träffar på google jämfört med Linda Bengtzings 319 000.

Ta en banan!/ Artur